Slö betyder att något eller någon är långsam, trög eller saknar energi. Ordet används både om människor som är trötta eller lata och om föremål eller verktyg som är dåligt slipade eller fungerar dåligt.
Synonymer till slö
- Trög
- Långsam
- Lat
- Dåsig
- Slapp
- Trött
Trög
Trög används när något eller någon reagerar långsamt eller har svårt att ta till sig intryck. Det betonar ofta en nedsatt förmåga att fungera snabbt eller effektivt. Han var trög efter sjukdomen och orkade inte lika mycket som tidigare.
Långsam
Långsam beskriver tempo och beteende och är en neutral beskrivning av sakta rörelse eller process. Det kan användas både om människor, maskiner och händelser. Vägen var långsam att köra på på grund av frost.
Lat
Lat har en tydlig värderande ton och antyder brist på vilja eller flit. Det används ofta om personer som undviker ansträngning. Han var lat och skjöt upp arbetet tills sista minuten.
Dåsig
Dåsig beskriver en känsla av trötthet och nedsatt vakenhet, ofta tillfällig. Det används om människor som är sömniga eller omtöcknade. Efter medicinen kände hon sig dåsig och ville vila.
Slapp
Slapp betonar brist på spänst eller energi, både fysiskt och mentalt. Det kan också beskriva något som är löst eller hängande. Efter träningen kände musklerna sig slappa.
Trött
Trött är en vanlig beskrivning av brist på energi och fungerar i många vardagliga sammanhang. Det kan vara kortvarigt eller kroniskt beroende på orsak. Hon var trött efter en lång arbetsdag.
Slö i korsord
- Trög (4 bokstäver)
- Lat (3 bokstäver)
- Långsam (7 bokstäver)
- Dåsig (5 bokstäver)
- Slapp (5 bokstäver)
- Trött (5 bokstäver)
Böjningar av slö
Slö är ett adjektiv som kan böjas i komparativ och superlativ. Vanliga former är slö (positiv), slöare (komparativ) och slöast eller ibland uttryckt som mest slö (superlativ).
Exempel:
1. Han är slö på morgonen.
2. Hon är ännu slöare efter semestern.
3. Det var den mest slöa dagen på året.
4. Maskinen blev slöare av dåligt underhåll.
Relaterade ord till slö
- Tröghet — beskriver tillståndet av att vara trög och hänger nära ihop med slö i betydelsen långsam.
- Lat — mer värderande och pekar på ovilja att anstränga sig, ofta använd i samma sociala sammanhang som slö.
- Dåsighet — fokuserar på sömnighet och nedsatt vakenhet, en vanlig orsak till att man är slö.
- Slapphet — beskriver fysisk eller mental brist på spänst och energi, liknande slö i kontexten av svaghet.
- Passivitet — betonar brist på initiativ och aktivitet, nära relaterat till att vara slö i agerande.
Hur används ordet slö?
1. Han var slö efter influensan. (Neutral ton)
2. Datorn blev slö av alla öppna program. (Neutral, teknisk)
3. Hon kände sig slö och ville inte gå ut. (Känslomässig, personlig)
4. Kniven var slö och behövde slipas. (Beskrivande om föremål)
5. Kommentaren uppfattades som kritisk när hon kallades slö. (Värderande/negativ ton)
Ursprung
Ordet slö har germanskt ursprung och finns i äldre nordiska språk i former som beskriver långsamhet och slöhet. Betydelsen har utvecklats så att det både täcker fysisk tröghet, brist på energi och dåligt slipade verktyg.
Vanliga frågor om slö
Vad betyder slö egentligen?
Slö betyder att något eller någon är långsam, trög eller saknar energi, och kan användas både om människor och föremål.
Är slö ett negativt ord?
Det beror på sammanhanget; ordet kan vara neutralt när det beskriver tempo, men också värderande eller kritiskt när det används om en persons arbetsinsats.
Hur bildar man komparativ och superlativ av slö?
Komparativ är slöare. Superlativ kan vara slöast, men ofta används formuleringen mest slö i vardagligt tal.
Kan slö användas om föremål?
Ja, slö används ofta om knivar eller verktyg som inte är vassa, till exempel en slö kniv.