Klippa är ett ord med flera betydelser: oftast en större sten eller brant bergsformation vid hav eller sjö. Det används både i naturbeskrivningar och bildligt när man vill uttrycka stadga eller något pålitligt.
Synonymer till klippa
- Berg
- Sten
- Udde
- Stup
- Skär
- Klippblock
Berg
Berg syftar på större geologiska formationer och används när höjd eller massiva uttryck är viktiga. Ordet används ofta i kartor och naturbeskrivningar när man vill betona höjd snarare än form.
Vi vandrade upp på berget för att få bättre utsikt över fjorden.
Sten
Sten är ett mer allmänt ord för en hård mineralbit och passar när objektet är mindre eller när materialet är i fokus. Det används ofta i vardagligt tal och hantverkssammanhang.
Barnen kastade små stenar i dammen när solen sken.
Udde
Udde betecknar en mark- eller bergutskjutning som går ut i vatten och betonar läget vid kusten. Det används i geografiska beskrivningar där läget mot vatten är centralt.
Fyrens ljus stod högst upp på udden vid horisonten.
Stup
Stup beskriver en mycket brant eller lodrät bergssida och används när faran eller dramatiken i landskapet ska framhävas. Det är vanligt i varningar och naturskildringar.
Vandrare uppmanades hålla avstånd från stupets kant.
Skär
Skär avser ofta mindre, kala öar eller klippformationer i skärgårdsmiljö och framhäver den maritima kontexten. Ordet används i sjö- och kustkartor samt i seglingssammanhang.
Motorbåten rundade ett litet skär innan den lade till i viken.
Klippblock
Klippblock beskriver stora, ofta lösa stenar eller delar av berg som brutits loss och ligger som block i terrängen. Termen används i geologi och när man beskriver terrängens struktur.
Efter raset täcktes stigen av flera tunga klippblock.
Klippa i korsord
- Berg (4 bokstäver)
- Sten (4 bokstäver)
- Udde (4 bokstäver)
- Stup (4 bokstäver)
- Skär (4 bokstäver)
- Klipp (5 bokstäver)
Böjningar av klippa
Som substantiv böjs ordet i singular och plural: en klippa, klippan, flera klippor, klipporna. Som verb får det följande former i presens och preteritum: klipper, klippte, och supinum klippt.
Exempel som visar skillnaderna:
En klippa reste sig vid kusten och skapade en bra utsiktspunkt.
Klipporna längs stranden var hala efter regnet.
Han klipper gräset varje torsdag och klippte även ner buskarna förra veckan.
Relaterade ord till klippa
- Berg
- Skär
- Sten
- Udde
- Stup
Dessa ord förekommer ofta i samma sammanhang som huvudordet och hjälper till att nyansera beskrivningar av terräng, kustlinje och geologiska formationer.
Hur används ordet klippa?
Exempel på användning i olika sammanhang:
Som geografisk term: En stor klippa reste sig ur havet vid horisonten. Ton: neutral, beskrivande.
Som bildligt uttryck: Hon är verkligen en klippa i familjen när det blir svårt. Ton: positiv och känslomässig.
I varningar och guider: Håll avstånd från klippans kant på grund av rasrisk. Ton: formell och varnande.
I konst och skildring: Solen speglade sig i vattnet nedanför klippan. Ton: neutral, målande.
Ursprung
Ordet har nordiska rötter och går tillbaka till fornnordiska varianter som beskrivit berg och fasta stenformationer. Betydelsen har hållits relativt stabil över tid, men ordet har också fått bildliga användningar för att beskriva stabilitet och pålitlighet.
Vanliga frågor om klippa
Vad betyder klippa egentligen?
Det vanligaste är att ordet avser en större sten eller brant bergsformation, men det kan också användas bildligt för att beskriva något eller någon stabil och pålitlig.
Är klippa och sten samma sak?
Nej, sten är ett bredare begrepp för material, medan klippa oftast syftar på större formationer eller en utstickande bergsdel.
Hur böjs ordet?
Som substantiv: en klippa, klippan, flera klippor, klipporna. Som verb: klipper, klippte, klippt.
Kan man använda ordet i vardagligt språk?
Ja, det fungerar både i sakligt, bildligt och vardagligt tal, till exempel när man kallar någon för en klippa som uttryck för uppskattning.