Källsprång är ett substantiv (ett) som ofta används för att beskriva platser eller händelser där vatten från en källa bryter fram eller gör ett markant utspring. Ordet är relevant i facktexter om hydrologi och i regionala beskrivningar av landskap, och det förekommer både i bokmålssammanhang och i dialekter.
Synonymer till källsprång
- Källa
- Vår
- Källflöde
- Källutbrott
- Uppkomst
Källa
Källa är ett mer generellt ord som betecknar själva ursprunget till vatten eller information, medan källsprång ofta betonat just det fysiska utbrottet eller platsen där vattnet bryter fram. Kontexten för “källa” är bred och fungerar i såväl formell som vardaglig svenska.
En kall källa rinner året runt vid bergets fot.
Vår
“Vår” är ett äldre eller mer dialektalt ord för en vattenkälla, och bär ofta en naturnära eller poetisk ton jämfört med det fackliga “källsprång”. Användningen är vanligare i litterära eller regionala sammanhang än i tekniska rapporter.
I byn talade de om den gamla vår som aldrig frös till is.
Källflöde
Källflöde fokuserar mer på den kontinuerliga vattenmängden som kommer ur en källa än på den konkreta platsen eller det plötsliga utbrottet som “källsprång” kan antyda. Termen används ofta i hydrologiska beskrivningar och mätningar.
Källflödet hade ökat efter vårens snösmältning.
Böjningar av källsprång
- Singular Obestämd: källsprång
- Singular Bestämd: källsprånget
- Plural Obestämd: källsprång
- Plural Bestämd: källsprången
Vi hittade ett litet källsprång vid stigkanten som bildade en vattenpöl.
Det nyupptäckta källsprånget visade tecken på kalkutfällning längs rännkanterna.
Flera källsprången i området gav vattnet en stabil tillrinning under hela året.
Relaterade ord till källsprång
Vatten
Vatten är det grundläggande ämnet som gör att begreppet källsprång blir meningsfullt; utan vatten finns ingen fysisk källa att tala om. Termen kopplar direkt till hydrologiska processer som avgör källans karaktär.
Grundvatten
Grundvatten beskriver det vattenlager som matar fram källor och därmed ger upphov till källsprång när tryck eller geologiska förhållanden tillåter. Fältstudier om källsprång inkluderar ofta mätningar av grundvattennivåer.
Källområde
Källområde betecknar det geografiska område där källor och källsprång uppträder; det är en praktisk term i såväl naturvård som markanvändningsplanering. Ett definierat källområde hjälper till att skydda vattenkvaliteten.
Ursprung
Ursprung är ett bredare begrepp som relaterar till källsprång genom tanken på källa eller källa till något, vare sig det är vatten, idéer eller material. I textanalys kan “ursprung” användas för att beskriva var en information eller ett fenomen härstammar från.
Hur används ordet källsprång?
Ordet används både i konkreta naturbeskrivningar och i fackliga sammanhang inom hydrologi och geologi.
Bokstavlig användning
I fältbeskrivningar anger “källsprång” ofta en plats där grundvatten bryter fram synligt på markytan.
Forskare kan notera ett källsprångs position, flöde och vattenkemi vid inventeringar av vattentillgångar.
Markägare och naturvårdare använder termen för att beskriva och skydda viktiga vattentillgångar i landskapet.
Bildlig användning
Ordet förekommer mindre ofta i bildliga sammanhang, men kan användas för att beskriva en plötslig uppkomst av idéer eller resurser i mer poetiska eller stilistiska kontexter. Sådan användning är dock sekundär jämfört med den bokstavliga, naturfokuserade betydelsen.
I tekniska och vetenskapliga texter hålls användningen strikt; man talar då om källsprång i termer av mätbara fenomens födelsepunkter eller utsläpp.
Ursprung
Ordet är en sammansättning av “källa” (från fornsvenska/fornnordiska kelda, med betydelsen vattenkälla) och “språng” (besläktat med verbet “springa”, från fornnordiska sprangr). Kombinationen speglar en historisk och bildlig sammansättning där sista ledet bestämmer substantivets genus.
Både “källa” och “språng” har bevarat sina grundbetydelser över tid, men sammansättningen förtydligar det fysiska momentet av utbrott eller framkallande av vatten.
Vanliga frågor om källsprång
Vad betyder källsprång?
Begreppet avser oftast en plats eller ett tillfälle då vatten från en källa bryter fram eller uppträder synligt i terrängen. I praktiska sammanhang beskriver man ofta både källans läge och det flöde som uppstår vid ett sådant källsprång.
Hur stavas källsprång korrekt?
Det korrekta skrivsättet är “källsprång” med två delar utan bindestreck och med gemener mitt i ordet när det inte står först i en mening. Vid behov kan man i löpande text markera termen med kursiv eller citattecken för tydlighet, men vanlig stavning är rekommenderad.
Vad är vanliga korsordslösningar för källsprång?
Vanliga lösningar är: Källa (5 bokstäver), Vår (3 bokstäver) och Källflöde (9 bokstäver).
Dessa synonymer förekommer ofta i korsord där ledtrådar pekar på vattenkälla eller utspring; ordet källsprång kan användas i ledtråden om platsen är specifik.
Finns det dialektala varianter av källsprång?
Det finns regionala variationer i uttal och i vilka sammansättningar som används för att beskriva källor, särskilt i landsbygdsdialekter där äldre former bevaras. I vissa dialekter kan närliggande uttryck för samma fenomen användas, men begreppet källsprång förblir begripligt i de flesta svenskspråkiga sammanhang.