Landsväg

Landsväg är ett substantiv (en landsväg) som betecknar en väg utanför tätort, ofta mellan samhällen eller genom landsbygden. Ordet används både i vardagligt tal och i teknisk trafik- och planeringskontext för att beskriva vägtyp och trafikmiljö.

Synonymer till landsväg

  • Byväg
  • Riksväg
  • Stamväg
  • Huvudled
  • Lokalväg

Byväg

Byväg är ofta en mindre, lokalt underhållen väg jämfört med en landsväg och används i trängre, mer lantliga sammanhang. Vi körde längs en smal byväg för att komma runt byggplatsen.

Riksväg

Riksväg är en mer formell term för större vägsträckor som knyter samman regioner och kan ha högre standard än en typisk landsväg. Riksvägen mellan orterna blev prioriterad för vinterunderhåll.

Huvudled

Huvudled syftar ofta på en prioriterad väg i ett vägnät där trafiken har företräde, vilket skiljer sig från landsvägens mer landsbygdsbetonade karaktär. Som huvudled prioriteras denna gata för snöröjning i kommunen.

Böjningar av landsväg

  • Singular obestämd: landsväg
  • Singular bestämd: landsvägen
  • Plural obestämd: landsvägar
  • Plural bestämd: landsvägarna

En landsväg leder ofta genom öppet landskap och binder samman mindre samhällen.

Landsvägen var avstängd efter olyckan, vilket påverkade morgontrafiken betydligt.

Flera nya landsvägar byggdes för att förbättra tillgängligheten till avlägsna områden.

Relaterade ord till landsväg

Asfalt

Asfalt beskriver den yta som många landsvägar är belagda med och påverkar både slitstyrka och körkomfort.

Vägskylt

Vägskyltar är funktionellt kopplade till landsväg eftersom de reglerar hastighet, vägmärken och information för trafikanter.

Cykelbana

Cykelbana relaterar genom att den ibland löper parallellt med landsväg eller som separat infrastruktur för att förbättra säkerheten för cyklister.

Farthinder

Farthinder används på vissa landsvägar i tätortsnära miljöer för att sänka hastigheter och öka trafiksäkerheten.

Hur används ordet landsväg?

Ordet används både konkret för vägtypen och i tekniska beskrivningar av trafikmiljöer.

Bokstavlig användning

Som fysisk plats beskriver landsväg en vägsträcka utanför tätorter, ofta med lägre trafikintensitet än motorväg. Trafikplanerare hänvisar till landsväg vid bedömning av säkerhet, bredder och uppgraderingsbehov.

Resenärer säger gärna att de “tar landsvägen” för att markera att de reser via landsbygden eller undviker motorväg.

Bildlig användning

Direkta idiomatiska användningar är sällsynta; i stället kan landsväg fungera som en bild för en lång eller krokig process i mer allmän betydelse. Inom facktexter används termen också i abstrakt mening för att skilja trafikmiljöer, till exempel “landsvägskaraktär” i utredningar.

I litteratur kan landsväg symbolisera avskildhet eller resande, men sådana tolkningar beror på kontext snarare än etablerade idiom.

Ursprung

Ordet är ett sammansatt germanskt ord: “land” + “väg”. Båda delarna har rötter i fornnordiska och germanska språk, där “väg” (jmf. fornsvenska “veg/vegr”) länge använts för färdleder. Betydelsen har varit relativt stabil och betecknar historiskt sett just vägar utanför bebyggelse.

Vanliga frågor om landsväg

Vad betyder landsväg i vardagligt tal?

Begreppet syftar oftast på en väg utanför tätort, med karaktär av landsbygd eller mellan orter. I vardagligt tal används det för att skilja sådana vägar från motorväg eller stadsnät.

Hur stavas landsväg korrekt?

Stavningen är landsväg med ett s i mitten och ett å: l-a-n-d-s-v-ä-g. Det är samma form i singular obestämd, och stavningen ändras bara i böjningar som landsvägar och landsvägen.

Vad är vanliga korsordslösningar för landsväg?

Vanliga lösningar är: Byväg (5 bokstäver), Riksväg (7 bokstäver) och Huvudled (8 bokstäver). Dessa ord används ofta i korsord eftersom de är nära i betydelse och passar vanliga rutstorlekar.

Var används begreppet i trafikplanering?

I trafikplanering används landsväg för att klassificera vägstandard, hastighetsgränser och åtgärdsbehov i landsbygdsområden. Begreppet hjälper till att bestämma prioriteringar för underhåll och säkerhetsåtgärder.