Befogenhet är ett vanligt förekommande begrepp i svenska korsord som syftar på rätten eller makten att utföra en viss handling eller fatta beslut. Ordet används ofta som synonym till behörighet eller mandat och dyker upp i sammanhang som rör juridik, ledarskap och formella uppdrag.
3 bokstäver
Lov: tillåtelse eller rätt att utföra en viss handling.
4 bokstäver
Makt: förmågan att utöva inflytande och genomdriva beslut.
Rätt: den lagliga eller moraliska grunden för ett handlande.
Veto: rätten att ensidigt stoppa ett beslut eller en process.
5 bokstäver
Talan: rätten att föra sin sak inför en domstol eller myndighet.
6 bokstäver
Licens: ett formellt tillstånd att utöva en specifik verksamhet.
Mandat: ett givet uppdrag som innefattar rätten att företräda andra.
7 bokstäver
Uppdrag: en tilldelad uppgift som ger rätten att agera i ett visst syfte.
8 bokstäver
Fullmakt: ett skriftligt bevis på rätten att företräda en annan person.
Rådighet: rätten att förfoga över eller bestämma över en viss egendom.
9 bokstäver
Rättighet: en lagstadgad eller avtalad befogenhet för en individ.
10 bokstäver
Behörighet: formell kompetens eller rättighet att utföra en specifik uppgift.
Kompetens: den formella behörighet som krävs för ett visst ämbete eller yrke.
11 bokstäver
Beslutsrätt: den specifika befogenheten att fatta avgörande beslut i en fråga.
Korsordstips för befogenhet
När du stöter på ledtråden befogenhet bör du först analysera om sammanhanget är juridiskt eller mer allmänt. Inom juridiken är behörighet och fullmakt de absolut vanligaste svaren, medan makt och rätt ofta används i kortare ordflätor där utrymmet är begränsat.
Var uppmärksam på om ledtråden syftar på en personlig egenskap eller ett formellt dokument. Om ordet är långt är beslutsrätt eller handlingsfrihet ofta de avsedda svaren, särskilt i mer avancerade korsord där nyanser i språket spelar större roll.
Kontrollera alltid om ledtråden efterfrågar en synonym i plural eller singular, då ord som rättigheter eller fullmakter kan förekomma. I de flesta fall är det dock substantiv i grundform som eftersöks för att definiera den maktställning som ordet befogenhet innebär.