Landskulle är ett substantiv (en) som vanligtvis betecknar en kulle eller höjd i ett öppet landskap. Ordet används i topografi, kartbeskrivningar och i platsnamn för att beskriva mindre upphöjningar.
Synonymer till landskulle
- Kulle
- Backe
- Höjd
- Ås
- Knalle
Kulle
Kulle är den mest direkta och vardagliga motsvarigheten till landskulle och används ofta i tal. Vi promenerade upp på en liten kulle för att se utsikten.
Ås
Ås beskriver en mer långsträckt eller ryggradsliknande upphöjning och används i mer geologiska eller formella sammanhang. Bron löpte längs den långa åsen genom dalen.
Knalle
Knalle är ett mer regionalt eller informellt ord för en liten, ofta rundad kulle och blir vanligare i dialektalt språk. Barnen lekte vid den lilla knallen bakom gården.
Böjningar av landskulle
- Singular obestämd: landskulle
- Singular bestämd: landskullen
- Plural obestämd: landskullar
- Plural bestämd: landskullarna
Vi hittade en liten landskulle vid sjökanten där vi slog upp tältet.
Den gamla stigen ledde upp på landskullen och vidare mot skogen.
I området finns flera landskullar som bildar en svag ryggrad i terrängen.
Relaterade ord till landskulle
Terräng
Terräng beskriver den övergripande formen av markytan och inkluderar landskullar som en typ av topografisk detalj.
Landskap
Landskap avser det större geografiska sammanhanget där en landskulle kan utgöra en local karaktärsdrag eller utsiktspunkt.
Topografi
Topografi är det vetenskapliga fält som kartlägger och analyserar ytans former, där landskullar ofta noteras i höjdkurvor och kartbeskrivningar.
Kulle
Kulle är ett nära besläktat begrepp som beskriver samma typ av upphöjning men används ofta mer generellt och vardagligt.
Hur används ordet landskulle?
Ordet förekommer både i konkreta geografiska beskrivningar och i mer tekniska sammanhang.
Bokstavlig användning
I fältbeskrivningar anger man ofta att ett fort eller en gård ligger på en landskulle för att visa dess position.
Kartor markerar landskullar genom höjdkurvor och ibland med text för att tydliggöra terrängens form.
I fornlämningsregistren kan en landskulle anges som plats för gravhögar eller gamla boplatser.
Bildlig användning
Det finns få vedertagna idiomatiska uttryck med landskulle; ordet används sällan bildligt i vardagsspråk.
I tekniska eller litterära texter kan landskulle fungera som metafor för en liten, framträdande höjd i ett annat fält, men det är ovanligt.
Ursprung
Ordet är ett sammansatt svenskt ord av “land” och “kulle”, där “kulle” är ett äldre nordgermanskt ord för mindre höjd. Termen har använts i kartor och beskrivningar av landskap under lång tid, främst i samband med lokala platsnamn.
Vanliga frågor om landskulle
Vad betyder landskulle?
Landsskulle betyder en mindre kulle eller upphöjning i landskapet och används i geografiska beskrivningar. Ordet anger ofta en synlig höjd som kan vara viktig för orientering eller som platsnamn.
Hur stavas pluralformen för landskulle?
Plural obestämd bildas som landskullar och plural bestämd som landskullarna. Denna böjning följer vanliga mönster för sammansatta substantiv i svenska.
Vad är vanliga korsordslösningar för landskulle?
Vanliga lösningar är: Kulle (5 bokstäver), Backe (5 bokstäver) och Ås (2 bokstäver).
Dessa ord återkommer ofta i korsord eftersom de är korta och direkta synonymer. Välj lösning utifrån korsordets korsbokstäver och sammanhang.
Är landskulle ett vanligt ord i platsnamn?
Ja, landskulle förekommer i vissa platsnamn och lokala beskrivningar, särskilt där en kulle varit betydelsefull för bebyggelse eller utsikt. I sådana fall blir ordet en del av ortens identitet och historik.