Skrovlig beskriver en yta eller ton som är ojämn, sträv eller raspig. Ordet används både för fysiska texturer och för ljud, till exempel en röst eller ett instrument som låter raspigt.
Synonymer till skrovlig
- Sträv
- Grov
- Raspig
- Ojämn
- Knotig
- Hes
Sträv
Sträv betonar känslan av motstånd mot beröring, ofta i textil eller hud. Det är vanligt i beskrivningar där något känns lite torrt eller sandigt.
Den gamla trämöbeln hade en sträv yta som kändes i handen.
Grov
Grov anger större kornighet eller ojämnhet och används när ytan är mer påtagligt rå. Det kan också användas bildligt för språk eller beteende.
Grov sand fastnade i skosulorna efter promenaden.
Raspig
Raspig används ofta om ljud, till exempel en röst som låter skrovlig och raspig samtidigt. Det signalerar en skrapande klang i tonläget.
Efter förkylningen lät hennes röst raspig och ansträngd.
Ojämn
Ojämn betonar variation i yta eller kvalitet utan att nödvändigtvis vara hård. Det används när ytan har upphöjningar eller dalar.
Stigen var ojämn och gjorde det svårt att hålla steget.
Knotig
Knotig beskriver ofta träd eller träytor med knölar och oregelbunden form. Det kan också användas om händer eller föremål som är grova i strukturen.
Det knotiga träet gav bordet ett rustikt intryck.
Hes
Hes gäller främst röstläget och innebär nedsatt klang, ofta på grund av ansträngning eller irritation i stämbanden. Heshet kan ge ett intryck som överlappar med skrovlig röst.
Efter många timmars föreläsningar var han hes och talade lågmält.
Skrovlig i korsord
- Sträv (5 bokstäver).
- Grov (4 bokstäver).
- Raspig (6 bokstäver).
- Ojämn (5 bokstäver).
- Hes (3 bokstäver).
- Knotig (6 bokstäver).
Böjningar av skrovlig
Skrovlig är ett adjektiv. Grundformen är skrovlig, komparativ kan vara skrovligare och superlativ skrovligast. Adjektivet anpassas efter genus och numerus: en skrovlig yta, ett skrovligt föremål, skrovliga ytor.
skrovlig: En skrovlig kastanj tappades av trädet.
skrovligare: Den nya sandpappret gjorde ytan ännu skrovligare än den var förut.
skrovligast: Av alla prover kändes den här stenen skrovligast under fingrarna.
Relaterade ord till skrovlig
- Strävhet — beskriver graden av sträv yta och hänger nära samman med skrovlig.
- Textur — ett övergripande begrepp för ytors känsla och struktur.
- Yta — konkretiserar var skrovlighet uppträder, till exempel träyta eller hud.
- Grovhet — anger kornstorlek eller råhet i material, ofta synonymt i vissa sammanhang.
- Raspighet — beskriver särskilt ljudkaraktären som kan finnas i en skrovlig röst.
Hur används ordet skrovlig?
En vanlig användning är för att beskriva fysiska ytor: En skrovlig sten kan göra ont att gå barfota på. Tonen i sådana meningar är neutral och saklig.
I talbeskrivningar används skrovlig för att fånga ljudkvalitet: Han hade en skrovlig stämma efter förkylningen. Här är tonen observerande och lätt bildlig.
Ordet förekommer också i konstnärliga sammanhang: Konstnärens skrovliga penseldrag gav målningen dramatiska kontraster. Denna användning kan uppfattas som positiv eller estetisk.
I vardagligt språk är skrovlig ofta neutralt, men i vissa kontexter kan det låta negativt eller kritiskt om det gäller hud eller ytfinish.
Ursprung
Ordet härstammar från svenska dialektala former och är besläktat med äldre ord för ‘skrov’ och ‘skrovlighet’ som beskriver något hårt eller grovt. Betydelsen har utvecklats för att omfatta både taktil yta och ljudkvalitet.
Vanliga frågor om skrovlig
Vad betyder skrovlig egentligen?
Skrovlig betyder ojämn eller sträv i ytan, och kan även beskriva ett raspigt ljud. Det används både konkret och bildligt.
Kan skrovlig användas om en röst?
Ja, skrovlig kan beskriva en röst som låter raspig eller ojämn, ofta efter förkylning eller ansträngning.
Hur böjs skrovlig?
Som adjektiv böjs det: skrovlig, skrovligare, skrovligast och anpassas efter genus och numerus i bestämd form.
Är skrovlig ett negativt ord?
Det är i grunden neutralt; tolkningen beror på sammanhanget — om det gäller slitna ytor kan det vara negativt, i konst kan det vara positivt.