Sluta betyder att något upphör, avbryts eller avslutas. Ordet används i både vardagligt tal och formella sammanhang för att ange att en handling eller process ska ta slut.
Synonymer till sluta
- Avsluta
- Stoppa
- Upphöra
- Avbryta
- Lägga av
- Ge upp
Avsluta
Avsluta betonar ofta att något fullföljs till punkt och kommer till ett slut på ett ordnat sätt. Det används både för projekt och samtal.
Vi behöver avsluta mötet innan klockan fem.
Stoppa
Stoppa innebär att något avbryts ofta omedelbart eller kraftfullt. Tonen kan vara mer direkt än vid avsluta.
Han satte sig framför bilen för att stoppa trafiken.
Upphöra
Upphöra är ett något formellare ord och används ofta i skrift eller vid juridiska och officiella sammanhang. Det beskriver att något helt upphör att existera eller ske.
Leveranserna upphörde efter leverantörsproblemen.
Avbryta
Avbryta används när något som pågår avbryts innan det är klart, ofta tillfälligt. Det kan gälla samtal, program eller arbete.
Hon avbröt presentationen när brandlarmet gick.
Lägga av
Lägga av är vardagligt och betyder ofta att sluta med en vana eller ett beteende. Det kan vara mer informellt och personligt i tonen.
Du får lägga av med det där ljudet, det stör.
Ge upp
Ge upp innebär att avsluta något efter att ha försökt men utan framgång, ofta kopplat till att man inte orkar fortsätta. Det har en mer emotionell eller personlig nyans.
Efter flera försök bestämde hon sig för att ge upp.
Sluta i korsord
- Slut (4 bokstäver)
- Paus (4 bokstäver)
- Stopp (5 bokstäver)
- Avsluta (7 bokstäver)
- Upphöra (7 bokstäver)
- Avbryt (6 bokstäver)
Böjningar av sluta
Sluta är ett svenskt verb. Grundformerna är infinitiv sluta, presens slutar, preteritum slutade och supinum slutat.
Exempelmeningar:
- Infinitiv: Jag tänker sluta tidigt idag.
- Presens: Han slutar jobbet klockan fem.
- Preteritum: Vi slutade när lektionen var klar.
- Supinum: Hon har slutat röka.
Relaterade ord till sluta
- Avslutning — beskriver själva slutet eller ceremonin då något avslutas.
- Avbrott — något oplanerat som stoppar en pågående aktivitet.
- Paus — ett tillfälligt uppehåll, inte nödvändigtvis ett definitivt slut.
- Slutpunkt — den punkt där något definitivt avslutas.
- Upphörande — formellt ord för att något upphör att pågå.
Hur används ordet sluta?
Kan du sluta prata nu? — Vanlig fråga i vardagligt tal; tonen kan vara direkt eller irriterad (känslomässig).
Vi behöver sluta projektet den här veckan. — Används i arbetscontext; tonen är neutral och saklig (neutral).
Hon vill sluta röka för sin hälsa. — Individuell avsikt eller vana; tonen är personlig och ibland positiv (positiv).
Beslutet att sluta gälla från nästa månad. — Formell formulering i skrift eller officiella meddelanden (formell).
Ursprung
Ordet sluta härstammar från äldre germanska former och har släktskap med fornnordiska ord som slúta, med betydelsen att avsluta eller knyta ihop. Betydelsen har över tid koncentrerats till handlingen att upphöra eller avsluta något.
Vanliga frågor om sluta
Vad betyder sluta egentligen?
Det betyder att något upphör eller avslutas, antingen omedelbart eller efter en avslutningspunkt.
Är sluta formellt eller vardagligt?
Ordet är neutralt och kan användas både vardagligt och i formella sammanhang beroende på kontext och ton.
Hur böjer man sluta i preteritum?
Preteritumformen är slutade, som i meningen De slutade mötet tidigt.
Kan sluta betyda ge upp?
I vissa sammanhang används sluta i samma betydelse som ge upp, men ge upp pekar oftare på att man slutat försöka efter motgång.