Son

Son är ett ord som beskriver ett manligt barn i förhållande till sina föräldrar. Ordet används i familjära, juridiska och vardagliga sammanhang för att ange släktskap, till exempel far och son.

Synonymer till son

  • Pojke
  • Barn
  • Avkomling
  • Arvinge
  • Söner

Pojke

Ordets ton är oftast vardaglig och beskriver ett ungt manligt barn. Pojke används när man betonar ålder mer än släktband.

Han är en pigg pojke som tycker om fotboll.

Barn

Barn är ett neutralt ord och könsneutralt, men kan ersätta son när kön inte är viktigt. Det används ofta i generella sammanhang eller formella texter där kön inte ska specificeras.

Familjen väntar sitt första barn i vår.

Avkomling

Avkomling är ett mer formellt och biologiskt orienterat ord som kan användas i juridiska eller vetenskapliga sammanhang. Det betonar släktskap utan att nödvändigtvis ange kön.

Som avkomling kan han ärva familjens egendom.

Arvinge

Arvinge används i rättslig eller ekonomisk kontext och syftar på någon som har rätt till arv. En son kan vara arvinge om testamentet eller arvsrätten så medger.

Som enda arvinge blev han ansvarig för bouppteckningen.

Söner

Söner är pluralformen och används när man talar om flera manliga barn i en familj. Ordet visar antal och släktskap samtidigt.

Familjen har två söner som båda bor i stan.

son i korsord

  • Pojke (5 bokstäver)
  • Barn (4 bokstäver)
  • Son (3 bokstäver)
  • Arvinge (7 bokstäver)
  • Söner (5 bokstäver)

Böjningar av son

Ordet böjs i svenska som: obestämd singular son, bestämd singular sonen, obestämd plural söner och bestämd plural sönerna. Genitivformen är sons (eller sonens i bestämd form).

Min son heter Erik.

Sonen leker i trädgården.

Hon har två söner som båda går i skolan.

Sönerna väntar på beskedet.

Relaterade ord till son

  • Förälder — anger relationen från andra hållet och används i samma familjekontext.
  • Dotter — kvinnlig motsvarighet till son och används i parallella sammanhang.
  • Barn — generellt ord som ofta ersätter son när kön inte ska anges.
  • Familj — den sociala enheten där roller som son förekommer.
  • Arv — juridiskt område där son ofta nämns som arvinge.

Hur används ordet son?

Han är son till Liza och Johan. Ton: neutral, faktamässig.

Jag är stolt över min son. Ton: känslomässig och positiv.

Sonen måste underteckna dokumentet själv. Ton: formell, ibland juridisk.

Familjen firade när sonen tog examen. Ton: vardaglig och positiv.

Ursprung

Ordet son går tillbaka till urnordiska och fornnordiska former som sunr/sonr, och är släkt med engelska son och tyska Sohn. Betydelsen har i huvudsak behållits som beteckning för manlig avkomma, medan böjningsformerna utvecklats i nordiska språk.

Vanliga frågor om son

Vad betyder ordet son?

Det betyder ett manligt barn i förhållande till sina föräldrar. Ordet används både i vardagligt och formellt språk.

Hur böjs ordet son?

Singular: son, bestämd: sonen. Plural: söner, bestämd plural: sönerna. Genitiv bildas ofta med -s, till exempel sons eller sonens.

Kan man använda ordet son i juridiska texter?

Ja, son används i juridiska sammanhang för att ange släktskap och arvsrätt, ofta tillsammans med termer som arvinge eller avkomling.

Är son och pojke alltid utbytbara?

I vardagligt tal kan de ofta bytas, men pojke betonar ålder medan son specificerar släktrelation.